Don't hide in the closet del 27

    

Nialls synpunkt:


* Beep Beep *


Jag sträckte mig efter mobilen samtidigt som jag ställde ner ölflaskan på bordet. Det var ett sms från Zayn som hade fått mobilen att vibrera.


" I was at your apartment but you weren't there, wanna see you man! "


Mina fingrar svepte snabbt över mobilen och skrev ett snabbt svar till Zayn.


" At the grand hotel, room 836 "


Jag tryckte på skicka och kastade iväg mobilen på bordet. Dock missade jag och mobile flög över halva rummet men jag brydde mig inte. Innan Zayn dök upp städade jag undan alla ölflaskor från bordet och borstade tänderna.

 


- Hey there Nialler, long time no see, sa Zayn när jag släppt in han till hotellrummet.

 

- Hi Zayn, svarade jag och satte mig ner i soffan och slog på Tv:n.

 

-Why are you staying here man?

 


- I dunno, just felt like it you know, sa jag men Zayn förstog att det var något jag inte berättade.

 

- What's wrong? I haven't seen you this depressed since...never actually.


- Life is just a piece of fucked up shit, you know that? I thought I had met this fun and cute girl, but...it's all fucked up.


- Well I know someone who has been dying to get some irish pie, sa Zayn med ett mysteriskt leende.
- Who? frågade jag men visste ändå svaret.


- Demi.


- Well I don't want her.

 


- Have you seen her ass? That's what I'd call a sexy lady.


- So what?


- You should care, she's coming on tour with us.


- Wait what?! sa jag och vände hela min kropp mot Zayn.


- Yeah, didn't they tell you that? They want it to look like you guys are dating, but secretly I think they are playing match makers. It would get huge lines if you started going out.


- Yeah probably...

 

Evelinas synpunkt:


När jag kom ut ur duschen satt Harry på exakt samma ställe som jag lämnat han på. Han reagerade inte ens när jag gick fram och tillbaka och bytte om. Sedan reste han sig plötsligt upp och började laga lunch. Vad som pågick i Harrys huvud hade jag ingen aning, men en sak var säker, han mådde inte bra.


* Sju timmar senare *


Louis synpunkt:


Eleanor och jag satt mittemot varandra på restaurangen, men vi var så tysta. Det var som att vi blivit stumma, vi bara åt våran mat. Jag förstog inte varför det blivit såhär, för bara några veckor sedan var allt perfekt. Varför kunde vi inte få ha så igen. När middagen var klar åkte vi hem. Jag drog sakta av henne kläderna, men det var inte samma sak som förut. När jag rörde hennes kropp kunde jag inte sluta tänka på natten jag delade med Harry. Inget var som förut.

 

 

 

Det här är det sista avsnittet som kommer läggas ut på denna blogg! Jag fortsätter såklart att skriva, men lägger upp dom på min wattpad istället. Har även mina tidigare noveller, så inget går förlorat! Bloggen raderar jag om kanske några veckor, så att alla hinner se detta. 

Länken till min wattpad är här: http://www.wattpad.com/user/linnzan98

Hoppas jag ser er där♥


Don't hide in the closet del 26

           

Harrys synpunkt:


Jag och Evelina hade somnat i soffan och vaknat upp med smält glass över hela soffan. Hon gick direkt in i duschen och jag satt med glass överallt i fåtöljen och tänkte. Om fyra dagar ska vi ut på våran turne, det skulle bara vara vi i bandet, i åtta hela månader. Jag skulle sakna Evelina, men hur omoraliskt det än var så kanske jag kunde göra Louis till min. För att vara ärlig bryr jag mig inte om Eleanor, jag vill bara ha Louis. Jag kände mig som ett litet barn innan julafton när man enviset sa till sina förldrar vad man ville ha. Utan Louis ville jag inte leva, så mycket älskade jag han. Men det min hjärna inte ville inse var att han inte älskade mig.

 

Louis synpunkt:

 

- The price is not a problem, I just want it to be really special, maybe a pink stone, sa jag till mannen som jobbade i den exklusiva smyckesaffären.

 

- I understand and do you know what we should carve in? svarade han men verkade inte intresserad egentligen.

 

 

- I was thinking about the date that we met, or maybe the time of our first kiss.

 

- You remember that? It must be real love, sa han och log.

 

- Yeah.

 


Jag hade bestämt mig, det skulle vara jag och Eleanor i resten av våra liv. Små gulliga barn och barnbarn som sprang runt i gräset. Bilder började spelas upp för mig. Jag och min son på en basebollmatch, jag leder min dotter till altaret. Om jag hade valt Harry hade det varit bara vi två, sittandes där på en veranda. Vi hade sett på hur alla våra vänner lekte med sina barn, medans vi skulle haft huset för oss själva.

 

- So what do you say about this? 24 karat gold, 24 rub...

 

- I'll take it, a medium sized one.

 

- Okey, you can come back in two hours and it will be done and write here what you want us to carve on the ring.

 


Jag tog emot papperet och pennan mannen gav mig, men jag stog och stirrade på papperet i vad som kändes som en evighet. Vad skulle jag skriva? Hur skulle jag kunna beskriva min kärlek till Eleanor i några ord? Det skulle inte gå. Jag böjde mig ner över papperet och skrev ner ett litet ord, men hon skulle förstå vad jag menade. Att jag inte kunda välja ut något av alla anledningar till varför jag står här idag. Jag läste ordet tusen gånger om och för varje gång fick det en ny innebörd. Men det handlade inte om Eleanor, det handlade om Harry.

 

" Everything "

 

Ett kort igen nu, men jag är jätteupptagen + att jag börjar bli lite sjuk. 

Men ni ska veta att jag blir jätteglad av era kommentarer! Den här gången vill jag uppmärksamma Cim för sin jättefina kommentar! Hon har dessutom kommenterat jättemycket så tusen tack!♥


RSS 2.0