Don't hide in the closet del 8
Jag och Evelina slog oss ner och jag beställde varsitt glas med vatten till oss båda, Evelina behövde inte dricka mer ikväll.
- Listen Evelina, you need to calm down and stop acting like...eh...you do now, sa jag men var osäker på om det jag sa lyckades ta sig till hennes hjärna.
- Harry, where is the food? Did the unicorns take it? Oh no, we need to save the food...and the unicorns, svarade hon kanske en halv minut senare.
Det dröjde ytterligare fem minuter innan restaurangens dörrar slogs upp av Eleanor och Louis. Jag vinkade lite diskret till dom att komma hit, medans Evelina ställde sig upp och flaxade med sina armar åt deras håll.
- Sit down, viskade jag till Evelina och drog försiktigt ner henne på sin stol igen.
- Hey guys, sorry we are a bit late, sa Eleanor medans hon slog sig ner bredvid Evelina.
Louis satte sig ner mellan mig och Eleanor, medans han vinkade till sig en kypare som gav oss varsin meny. Jag hade blicken spänd på Evelina ifall att hon skulle få något utfall men det var som att hon lyckats lugna ner sig.
- So Eleanor and I was thinking about maybe going to the Bahamas, Liam said it was great and we need to be together now, before it's time for our next tour, sa Louis när maten anlände och det var dags att börja prata.
- But how about all the hijackers? And the unicorns? sa Evelina helt plötsligt och mitt hjärta bokstavligen stannade.
Louis och Eleanor trodde hon skämtade så dom skrattade men jag lyckades bara klämma fram ett litet nervöst leende. Evelina själv fattade inte riktigt varför dom skrattade men hon började också skratta och jag kunde andas ut lite. Under resten av kvällen fortsatte Evelina att säga konstiga saker men Eleanor och Louis tog det som skämt, så jag antar att kvällen blev lyckad...eller något sådant. När det äntligen var dags att dra sig hemåt höll Evelina först på att inte kunna resa sig upp och gå själv, för det såg ut som att hon höll på att somna. Hon fick luta sig på min axel men Eleanor och Louis spenderade den mesta tiden med att flörta med varann.
- I'm sleeping over at Eleanors place, if that's okey? frågade Louis när vi tagit oss ut ur restaurangen och skulle mot bilarna.
Nej, det var inte okej. Den jävla bitchen kunde gå och dö.
- No problem, me and Evelina were planning on watching some films anyway, sa jag och insåg att jag kunde inte ljuga för all framtid.
- Okey, so I'll see you tomorrow then, bye, sa Louis och sedan försvann han och Eleanor in i hans bil medans jag lämnades med Evelina, som nu praktiskt taget sov på min axel.
Jag fick nästan bära henne in i bilen och sen när jag skulle släppa av henne fick jag bära henne upp till lägenheten, låsa upp dörren och bädda ner henne i sängen. Det dröjde minst en timma innan jag lyckades få henne att ligga still och somna på riktigt. På hennes vardagsrumsbord låg flera orökta jointar och något okänt inuti mig gick fram och tog en, jag gick sedan sakta ut med jointen i fickan och körde hem. När jag väl var hemma var det som att något brast i mig, en våg av sorg rann över mig och jag började grina där jag satt för mig själv. Allt var skit, det blev tyngre och tyngre att andas, jag ville bara försvinna. Då mindes jag jointen i fickan, mindes hur glad Evelina var hela tiden. I köket letade jag upp ett par tändstickor, tände på och satte mig i vardagsrumssoffan. Men det räckte inte, utan även en del vin blev konsumerat innan sorgen försvann, men den gömde sig där, redo att svämma över när jag blev nykter igen.
Jag och Evelina slog oss ner och jag beställde varsitt glas med vatten till oss båda, Evelina behövde inte dricka mer ikväll.
- Listen Evelina, you need to calm down and stop acting like...eh...you do now, sa jag men var osäker på om det jag sa lyckades ta sig till hennes hjärna.
- Harry, where is the food? Did the unicorns take it? Oh no, we need to save the food...and the unicorns, svarade hon kanske en halv minut senare.
Det dröjde ytterligare fem minuter innan restaurangens dörrar slogs upp av Eleanor och Louis. Jag vinkade lite diskret till dom att komma hit, medans Evelina ställde sig upp och flaxade med sina armar åt deras håll.
- Sit down, viskade jag till Evelina och drog försiktigt ner henne på sin stol igen.
- Hey guys, sorry we are a bit late, sa Eleanor medans hon slog sig ner bredvid Evelina.
Louis satte sig ner mellan mig och Eleanor, medans han vinkade till sig en kypare som gav oss varsin meny. Jag hade blicken spänd på Evelina ifall att hon skulle få något utfall men det var som att hon lyckats lugna ner sig.
- So Eleanor and I was thinking about maybe going to the Bahamas, Liam said it was great and we need to be together now, before it's time for our next tour, sa Louis när maten anlände och det var dags att börja prata.
- But how about all the hijackers? And the unicorns? sa Evelina helt plötsligt och mitt hjärta bokstavligen stannade.
Louis och Eleanor trodde hon skämtade så dom skrattade men jag lyckades bara klämma fram ett litet nervöst leende. Evelina själv fattade inte riktigt varför dom skrattade men hon började också skratta och jag kunde andas ut lite. Under resten av kvällen fortsatte Evelina att säga konstiga saker men Eleanor och Louis tog det som skämt, så jag antar att kvällen blev lyckad...eller något sådant. När det äntligen var dags att dra sig hemåt höll Evelina först på att inte kunna resa sig upp och gå själv, för det såg ut som att hon höll på att somna. Hon fick luta sig på min axel men Eleanor och Louis spenderade den mesta tiden med att flörta med varann.
- I'm sleeping over at Eleanors place, if that's okey? frågade Louis när vi tagit oss ut ur restaurangen och skulle mot bilarna.
Nej, det var inte okej. Den jävla bitchen kunde gå och dö.
- No problem, me and Evelina were planning on watching some films anyway, sa jag och insåg att jag kunde inte ljuga för all framtid.
- Okey, so I'll see you tomorrow then, bye, sa Louis och sedan försvann han och Eleanor in i hans bil medans jag lämnades med Evelina, som nu praktiskt taget sov på min axel.
Jag fick nästan bära henne in i bilen och sen när jag skulle släppa av henne fick jag bära henne upp till lägenheten, låsa upp dörren och bädda ner henne i sängen. Det dröjde minst en timma innan jag lyckades få henne att ligga still och somna på riktigt. På hennes vardagsrumsbord låg flera orökta jointar och något okänt inuti mig gick fram och tog en, jag gick sedan sakta ut med jointen i fickan och körde hem. När jag väl var hemma var det som att något brast i mig, en våg av sorg rann över mig och jag började grina där jag satt för mig själv. Allt var skit, det blev tyngre och tyngre att andas, jag ville bara försvinna. Då mindes jag jointen i fickan, mindes hur glad Evelina var hela tiden. I köket letade jag upp ett par tändstickor, tände på och satte mig i vardagsrumssoffan. Men det räckte inte, utan även en del vin blev konsumerat innan sorgen försvann, men den gömde sig där, redo att svämma över när jag blev nykter igen.
FÖRLÅT för sjukt dålig uppdatering, men tivolit var i stan plus att det blev inte så många kommentarer och då var jag inte så peppad att skriva bara^^
Men ska tanka magen med Black Bull nuså;))
Kommentarer
Postat av: Alicia
Jätte bra!! Mer idag snälla :D
Postat av: Evelina
SÅ BRA! :D
Postat av: Flis
Du skriver så sjukt bra :)
Postat av: Mye
Håller med Alicia, meeeeeer NU :D
Postat av: Anonym
Åhhh! tycker så synd om Harry! :( Larry Stylinson forever!
meer :D
Postat av: E
Jättebra, meer!<3
Postat av: Anna
nooo harry!!! inet bra :o
mer snälla :D
Postat av: Vendela
More <3
Trackback
