Don't hide in the closet del 7
När jag insåg att det bara var tjugo minuter kvar tills jag skulle hämta Evelina skyndade jag mig att byta om till en gråfärgad kostym jag ofta hade. Snabbt fixade jag till håret och sedan satte jag mig i bilen, men kom sedan på att jag inte hade en aning om vart jag skulle. Jag tog upp telefonen och ringde upp Evelina.
- Evelina here, svarade hon.
- Hey it's Harry again, where do you live? The vodka kinda made me forget where you lived.
Medans hon förklarade vart hon bodde kom jag på att jag egentligen inte fick köra, det var ju inte alls länge sen jag druckit så jag kanske borde ringa en taxi. Fast jag var inte yr eller något sådant, det skulle nog gå bra, vi skulle ju bara en liten bit. Jag sa hejdå till Evelina på telefonen och började köra mot hennes lägenhet. Det tog knappt tio minuter att ta sig dit och den här gången skulle jag nog komma ihåg det tror jag. Jag går upp för två trappor och börjar känna igen mig, sedan rycks dörren till Evelinas lägenhet upp.
- HARRY, HI! skrek hon ut samtidigt som hon hade svårt att stå upp.
I hennes högra hand höll hon en joint som det rykte lite om och i andra handen ett plastglas,
- Hey Evelina, but why?..
Jag kom bara inte på något att säga, varför kunde hon inte förstå att det var allvar?
- Well you see, it's a really funny story. I was just sitting in the couch you see. But suddenly a pink dog gave me this and said that if i didn't smoke it, he would die. AND I DON'T LIKE DEAD PINK DOGS! svarade hon samtidigt som hon skrattade så högt att det ekade i hela hyreshuset.
- C'mon lets go inside, sa jag och drog med henne in genom dörren och stängde den efter oss.
Hela hennes lägenhet var en röra, kläder låg överallt på golvet, tomma glas och flaskor stog lite här och vart medans hon själv vinglade fram på sina höga klackar mellan högar av skräp.
- Listen here Evelina, you need to calm down, remember we are going to eat at a restaurant with Louis and Eleanor?
- Who's that? The pink dog?
- Listen to me! Throw away the booze and the joint now! sa jag högt och hon bara kastade båda sakerna bakom sig som ett barn. - Good, now lets go, some fresh air will make you feel better.
Jag fick nästan dra med henne ut, sen kom jag på att vi behövde låsa dörren också, så vi gick in igen och hämtade nyckeln. Sedan kunde vi äntligen gå ut till bilen och köra iväg. Evelina lugnade tack gode gud ner sig lite, men hon var fortfarande väldigt...hmm...förvirrad. Jag spenderade hela vägen till restaurangen med att övertala henne att enhörningar inte fanns.
- Hey there, you guys must be Eleanor and Louis, sa Evelina när vi äntligen anlänt till restaurangen.
- Evelina, that's two chairs.
Eleanor och Louis hade inte kommit än, men jag fruktade ögonblicket dom skulle sätta sig ner bredvid oss, för det här kunde aldrig sluta bra. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
När jag insåg att det bara var tjugo minuter kvar tills jag skulle hämta Evelina skyndade jag mig att byta om till en gråfärgad kostym jag ofta hade. Snabbt fixade jag till håret och sedan satte jag mig i bilen, men kom sedan på att jag inte hade en aning om vart jag skulle. Jag tog upp telefonen och ringde upp Evelina.
- Evelina here, svarade hon.
- Hey it's Harry again, where do you live? The vodka kinda made me forget where you lived.
Medans hon förklarade vart hon bodde kom jag på att jag egentligen inte fick köra, det var ju inte alls länge sen jag druckit så jag kanske borde ringa en taxi. Fast jag var inte yr eller något sådant, det skulle nog gå bra, vi skulle ju bara en liten bit. Jag sa hejdå till Evelina på telefonen och började köra mot hennes lägenhet. Det tog knappt tio minuter att ta sig dit och den här gången skulle jag nog komma ihåg det tror jag. Jag går upp för två trappor och börjar känna igen mig, sedan rycks dörren till Evelinas lägenhet upp.
- HARRY, HI! skrek hon ut samtidigt som hon hade svårt att stå upp.
I hennes högra hand höll hon en joint som det rykte lite om och i andra handen ett plastglas,
- Hey Evelina, but why?..
Jag kom bara inte på något att säga, varför kunde hon inte förstå att det var allvar?
- Well you see, it's a really funny story. I was just sitting in the couch you see. But suddenly a pink dog gave me this and said that if i didn't smoke it, he would die. AND I DON'T LIKE DEAD PINK DOGS! svarade hon samtidigt som hon skrattade så högt att det ekade i hela hyreshuset.
- C'mon lets go inside, sa jag och drog med henne in genom dörren och stängde den efter oss.
Hela hennes lägenhet var en röra, kläder låg överallt på golvet, tomma glas och flaskor stog lite här och vart medans hon själv vinglade fram på sina höga klackar mellan högar av skräp.
- Listen here Evelina, you need to calm down, remember we are going to eat at a restaurant with Louis and Eleanor?
- Who's that? The pink dog?
- Listen to me! Throw away the booze and the joint now! sa jag högt och hon bara kastade båda sakerna bakom sig som ett barn. - Good, now lets go, some fresh air will make you feel better.
Jag fick nästan dra med henne ut, sen kom jag på att vi behövde låsa dörren också, så vi gick in igen och hämtade nyckeln. Sedan kunde vi äntligen gå ut till bilen och köra iväg. Evelina lugnade tack gode gud ner sig lite, men hon var fortfarande väldigt...hmm...förvirrad. Jag spenderade hela vägen till restaurangen med att övertala henne att enhörningar inte fanns.
- Hey there, you guys must be Eleanor and Louis, sa Evelina när vi äntligen anlänt till restaurangen.
- Evelina, that's two chairs.
Eleanor och Louis hade inte kommit än, men jag fruktade ögonblicket dom skulle sätta sig ner bredvid oss, för det här kunde aldrig sluta bra. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
DAMN håller på och somnar framför datorn så jag tror det gömmer sig många stavfel mm i texten så jag ber om ursäkt redan nu. Har haft en jobbig dag!;)
Gå gärna och gilla min facebook sida om Little Mix!
(Bandet Perrie är med i)
Don't hide in the closet del 6
Louis återgick till att se på Tv men jag kunde helt enkelt inte slappna av. Vi skulle äta middag idag och jag måste få tag i Evelina. Men tack vare att jag druckit hos henne kom jag inte ihåg vart hon bodde. Dock hade hon haft rätt, huvudvärken försvann lika snabbt som den kom. Jag brukade inte dricka, men det var ganska skönt att fly från verkligheten ett tag. I vanliga fall skulle jag vart jättenervös nu, men min hjärna var avslappnad på något sätt.
- So you call Eleanor and I'll get us a table at the restaurant where we usually eat? frågade jag Louis samtidigt som jag tog fram min mobil.
- Sure, I'll call them soon, just gonna watch this sitcom, svarade han och jag småskrattade lite.
Louis brukade alltid sitta och titta på alla humorserier, han hade flera boxar med allt från Scrubs till Vänner. När vi reste runt brukade han ha en väska för enbart för Tvserie-boxarna. Men hans verkliga favorit var nog "Shit my dad says", han brukade sitta och skratta högt för sig själv och då kände jag mig tvungen att sätta mig bredvid han. Mina tankar om Louis avbröts av att telefonen i min hand började vibrera och spela musik. Ett nummer jag inte kände igen ringde mig och jag svarade med en vardaglig röst.
- Hi, this is Harry Styles.
- Well you sound like you have a stick up your a..
- Hey Evelina, good you called, avbröt jag.
Jag reste mig upp och gick ut ur lägenheten så att Louis inte skulle höra vad jag skulle säga till henne.
- Listen here cause this is gonna sound crazy, but i really need your help, sa jag.
- Anything you want sweetcheeks, sa hon och hon måste druckit mer sen jag gått för hon sluddrade lite på orden.
- Eh I need you to play my girlfriend, just this night, we are gonna eat at a restaurant and i accidently said to Louis you were my girlfriend, so will you help me out?
- As long as you pay the bill.
- Okey, I'll pick you up somewhere around seven then, dress up!
- You don't have to say that twice.
- Hehe bye bye, sa jag och la sedan på.
Situationen var räddad och jag la till Evelinas nummer så jag inte skulle tappa bort det. Snabbt ringde jag till restaurangen och bokade bord till oss. Louis hade knappt märkt att jag varit borta då jag återvände in till lägenheten. Han satt som fastklistrad vid Tv:n så jag gick in i köket och tog fram en halvfull vinflaska. Jag tog mig ett glas innan jag ställde tillbaka flaskan och gick och satte mig bredvid Louis igen. När det blev reklam ringde han Eleanor och jag hoppades att hon inte skulle svara, men det funkade inte. Klockan halv åtta skulle vi mötas på restaurangen, men Louis lämnade mig ensam i lägenheten redan vid fem då han skulle till Eleanor för att "laga Tv:n". Det var den sämsta lögnen någonsin, för hela hans ansikte blev knallrött när han sa det. Så när Louis gått tog jag fram vinflaskan och drack rakt ur den, jag glömde bort sorgen ett tag innan det var dags att göra sig iordning för kvällen.
Louis återgick till att se på Tv men jag kunde helt enkelt inte slappna av. Vi skulle äta middag idag och jag måste få tag i Evelina. Men tack vare att jag druckit hos henne kom jag inte ihåg vart hon bodde. Dock hade hon haft rätt, huvudvärken försvann lika snabbt som den kom. Jag brukade inte dricka, men det var ganska skönt att fly från verkligheten ett tag. I vanliga fall skulle jag vart jättenervös nu, men min hjärna var avslappnad på något sätt.
- So you call Eleanor and I'll get us a table at the restaurant where we usually eat? frågade jag Louis samtidigt som jag tog fram min mobil.
- Sure, I'll call them soon, just gonna watch this sitcom, svarade han och jag småskrattade lite.
Louis brukade alltid sitta och titta på alla humorserier, han hade flera boxar med allt från Scrubs till Vänner. När vi reste runt brukade han ha en väska för enbart för Tvserie-boxarna. Men hans verkliga favorit var nog "Shit my dad says", han brukade sitta och skratta högt för sig själv och då kände jag mig tvungen att sätta mig bredvid han. Mina tankar om Louis avbröts av att telefonen i min hand började vibrera och spela musik. Ett nummer jag inte kände igen ringde mig och jag svarade med en vardaglig röst.
- Hi, this is Harry Styles.
- Well you sound like you have a stick up your a..
- Hey Evelina, good you called, avbröt jag.
Jag reste mig upp och gick ut ur lägenheten så att Louis inte skulle höra vad jag skulle säga till henne.
- Listen here cause this is gonna sound crazy, but i really need your help, sa jag.
- Anything you want sweetcheeks, sa hon och hon måste druckit mer sen jag gått för hon sluddrade lite på orden.
- Eh I need you to play my girlfriend, just this night, we are gonna eat at a restaurant and i accidently said to Louis you were my girlfriend, so will you help me out?
- As long as you pay the bill.
- Okey, I'll pick you up somewhere around seven then, dress up!
- You don't have to say that twice.
- Hehe bye bye, sa jag och la sedan på.
Situationen var räddad och jag la till Evelinas nummer så jag inte skulle tappa bort det. Snabbt ringde jag till restaurangen och bokade bord till oss. Louis hade knappt märkt att jag varit borta då jag återvände in till lägenheten. Han satt som fastklistrad vid Tv:n så jag gick in i köket och tog fram en halvfull vinflaska. Jag tog mig ett glas innan jag ställde tillbaka flaskan och gick och satte mig bredvid Louis igen. När det blev reklam ringde han Eleanor och jag hoppades att hon inte skulle svara, men det funkade inte. Klockan halv åtta skulle vi mötas på restaurangen, men Louis lämnade mig ensam i lägenheten redan vid fem då han skulle till Eleanor för att "laga Tv:n". Det var den sämsta lögnen någonsin, för hela hans ansikte blev knallrött när han sa det. Så när Louis gått tog jag fram vinflaskan och drack rakt ur den, jag glömde bort sorgen ett tag innan det var dags att göra sig iordning för kvällen.
Som sagt sjukt trött och är ju sommar så ni kommer nog inte få mer än ett kapitel om dagen!
Men det är väl bättre än inget iaf;)
Tack för att ni läser och kommenterar!♥
Don't hide in the closet del 5
Jag gick sakta in, tog av mig skorna och kollade runt i lägenheten. Allt verkade vara som det skulle, inga tecken på att något farligt hänt.
- So how did the food taste? frågade jag Louis samtidigt som jag satte mig ner i soffan bredvid han.
- Ehm actually we never ate anything, we kinda skipped dinner, svarade Louis och hans ansikte blev smått rött. - If you know what I mean.
Det var tur att Louis hade blicken mot Tv:n för mitt ansikte blev som fastfruset. Ett leende som till och med jag kunde känna att det var falskt prydde mina läppar medan det Louis sagt sjönk in. Och då kände jag mig bara tvungen att visa att jag inte var deprimerat kär i han, även fast jag var det.
- Well i met a girl last night, sweet little thing named Evelina, sa jag och försökte låta lite cool, men jag kunde höra att jag lät hur fjantig som helst.
- So you didn't spend the night at Zayns apartment?
- No, I went to this club just a few blocks away and had an amazing night.
- Well good for you, sa Louis och log mot mig.
Fan, han brydde sig inte. Eller han blev inte svartsjuk som jag hade tänkt mig. Fast varför skulle han bli svartsjuk? Gud, min hjärna håller på att ta kål på mig med sina inre debatter.
- Yeah I was thinking maybe we could go out and eat together, sa jag helt plötsligt.
Vad håller jag på med egentligen? Ska jag gå på middag med min största kärlek, hans flickvän och min såkallade flickvän. Fast jag skulle nog kunna få med Evelina på det hela, hon verkade vara en sån person som faktiskt skulle förstå allt det här.
- That would be nice, why don't we say tonight? sa Louis.
Nej, nej, nej inte ikväll. Jag hade inte ens hennes telefonnummer. Absolut inte ikväll.
- Tonight it is then, svarade jag.
Min hjärna och min mun är verkligen inte synkroniserade.
Jag gick sakta in, tog av mig skorna och kollade runt i lägenheten. Allt verkade vara som det skulle, inga tecken på att något farligt hänt.
- So how did the food taste? frågade jag Louis samtidigt som jag satte mig ner i soffan bredvid han.
- Ehm actually we never ate anything, we kinda skipped dinner, svarade Louis och hans ansikte blev smått rött. - If you know what I mean.
Det var tur att Louis hade blicken mot Tv:n för mitt ansikte blev som fastfruset. Ett leende som till och med jag kunde känna att det var falskt prydde mina läppar medan det Louis sagt sjönk in. Och då kände jag mig bara tvungen att visa att jag inte var deprimerat kär i han, även fast jag var det.
- Well i met a girl last night, sweet little thing named Evelina, sa jag och försökte låta lite cool, men jag kunde höra att jag lät hur fjantig som helst.
- So you didn't spend the night at Zayns apartment?
- No, I went to this club just a few blocks away and had an amazing night.
- Well good for you, sa Louis och log mot mig.
Fan, han brydde sig inte. Eller han blev inte svartsjuk som jag hade tänkt mig. Fast varför skulle han bli svartsjuk? Gud, min hjärna håller på att ta kål på mig med sina inre debatter.
- Yeah I was thinking maybe we could go out and eat together, sa jag helt plötsligt.
Vad håller jag på med egentligen? Ska jag gå på middag med min största kärlek, hans flickvän och min såkallade flickvän. Fast jag skulle nog kunna få med Evelina på det hela, hon verkade vara en sån person som faktiskt skulle förstå allt det här.
- That would be nice, why don't we say tonight? sa Louis.
Nej, nej, nej inte ikväll. Jag hade inte ens hennes telefonnummer. Absolut inte ikväll.
- Tonight it is then, svarade jag.
Min hjärna och min mun är verkligen inte synkroniserade.
Ganska kort men varit upptagen idag så tänkte att det är bättre än inget.
Men fortsätt kommentera:D
Don't hide in the closet del 4
Huvudvärken som dök upp när jag vaknade nästa morgon var hemsk och jag gick upp ur sängen för att hitta huvudvärkstabletter. Jag såg knappt något så när jag öppnade dörren som jag trodde gick till mitt badrum stötte jag in i någon.
- Goodmorning sunshine, sa hon som jag gått in i.
Jag gnuggade ögonen och insåg vem som stog framför mig, Evelina, fast i bara underkläder. Snabbt kollade jag bort och blev röd om kinderna. Sen insåg jag att det här inte var mitt sovrum.
- Where am I? frågade jag samtidigt som jag hade ansiktet bortvänt från henne.
- In my apartment, sa hon och gick förbi mig in i rummet.
- Ehm this might sound odd but did we...you know what? frågade jag och mitt ansikte kändes glödande varmt.
- You don't usually drink that much do you? sa hon och skrattade. - And to answer your question no, you told me you were gay, or was that just your drunk side talking?
Varför skulle jag berätta om mitt personliv till en främling jag knappt träffat. Fast något bara kändes bra med henne, inte så att jag var kär i henne utan att jag gillade henne.
- I don't know really, svarade jag.
Då hände något jag aldrig kunnat förutse, hon ställde sig framför mig och kysste mig. Men det kändes helt fel, som att kyssa sin syster eller något.
- Did you enjoy that? frågade hon sedan.
- No, not really, sa jag.
- Then you're gay, but that's so great, I've been looking for a gay guy to hang out with, svarade hon och gick till en garderob och öppnade den. - But haven't we met before? Your face seems familiar.
- Eh , I don't think so, but you might have seen me in the newspapers?
- Oh my god! You're a celebrity! Wait, it was Harry right? Mhm...Harry...Wait! You're Harry Styles right? That kid in One direction? frågade hon.
- That kid? I'm eighteen, sa jag skämtsamt.
- Please darling, you don't look a day over sixteen, sa hon och gjorde till sin röst.
- Whatever, do you have like an aspirin or something?
- I got something better, here drink this, sa hon och kastade en flaska till mig som tydligen stått i garderoben.
Flaskan hon kastat till mig innehöll Absolut Vodka. Jag visste inte om det var så smart att dricka igen, men vem brydde sig? Evelina verkade i alla fall pigg och glad så det skulle säkert bli utmärkt.
- Woah, there take it easy, save some for breakfast, sa hon och skrattade sedan stort.
Hon var helt underbar, eller såg ut att vara det åtminstonde. Alltid skrattandes och skämtandes.
- I really need to go, but here you have my phonenumber so we can make some noise again, sa jag och gav henne en liten lapp.
Sedan tog jag en taxi från hennes lägenhet tillbaka till min och Louis lägenhet. När jag gick upp för trapporna började allt komma tillbaka, Eleanors allergi och jag som ville förstöra deras dejt. Jag hittade Louis i soffan samtidigt som han tittade på Tv, allt verkade vara lungt, fast det kunde det väl inte vara?
Huvudvärken som dök upp när jag vaknade nästa morgon var hemsk och jag gick upp ur sängen för att hitta huvudvärkstabletter. Jag såg knappt något så när jag öppnade dörren som jag trodde gick till mitt badrum stötte jag in i någon.
- Goodmorning sunshine, sa hon som jag gått in i.
Jag gnuggade ögonen och insåg vem som stog framför mig, Evelina, fast i bara underkläder. Snabbt kollade jag bort och blev röd om kinderna. Sen insåg jag att det här inte var mitt sovrum.
- Where am I? frågade jag samtidigt som jag hade ansiktet bortvänt från henne.
- In my apartment, sa hon och gick förbi mig in i rummet.
- Ehm this might sound odd but did we...you know what? frågade jag och mitt ansikte kändes glödande varmt.
- You don't usually drink that much do you? sa hon och skrattade. - And to answer your question no, you told me you were gay, or was that just your drunk side talking?
Varför skulle jag berätta om mitt personliv till en främling jag knappt träffat. Fast något bara kändes bra med henne, inte så att jag var kär i henne utan att jag gillade henne.
- I don't know really, svarade jag.
Då hände något jag aldrig kunnat förutse, hon ställde sig framför mig och kysste mig. Men det kändes helt fel, som att kyssa sin syster eller något.
- Did you enjoy that? frågade hon sedan.
- Ehm no, not really, sa jag.
- Then you're gay, but that's so great, I've been looking for a gay guy to hang out with, svarade hon och gick till en garderob och öppnade den. - But haven't we met before? Your face seems familiar.
- Eh , I don't think so, but you might have seen me in the newspapers?
- Oh my god! You're a celebrity! Wait, it was Harry right? Mhm...Harry...Wait! You're Harry Styles right? That kid in One direction? frågade hon.
- That kid? I'm eighteen, sa jag skämtsamt.
- Please darling, you don't look a day over sixteen, sa hon och gjorde till sin röst.
- Whatever, do you have like an aspirin or something?
- I got something better, here drink this, sa hon och kastade en flaska till mig som tydligen stått i garderoben.
Flaskan hon kastat till mig innehöll Absolut Vodka. Jag visste inte om det var så smart att dricka igen, men vem brydde sig? Evelina verkade i alla fall pigg och glad så det skulle säkert bli utmärkt.
- Woah, there take it easy, save some for breakfast, sa hon och skrattade sedan stort.
Hon var helt underbar, eller såg ut att vara det åtminstonde. Alltid skrattandes och skämtandes.
- I really need to go, but here you have my phonenumber so we can make some noise again, sa jag och gav henne en liten lapp.
Sedan tog jag en taxi från hennes lägenhet tillbaka till min och Louis lägenhet. När jag gick upp för trapporna började allt komma tillbaka, Eleanors allergi och jag som ville förstöra deras dejt. Jag hittade Louis i soffan samtidigt som han tittade på Tv, allt verkade vara lungt, fast det kunde det väl inte vara?
Orkade inte uppdatera igår eftersom det var esc. GRATTIS LOREEN!♥
Men hoppas ni gillar denna delen då, fast det känns som att jag beskriver vissa saker väldigt dåligt, men ni får leva med det;)
Don't hide in the closet del 3
När jag väl insåg vad jag egentligen gjort och började ångra mig var det alldeles försent. Jag hade lämnat Louis ensam i lägenheten och Eleanor skulle komma snart. Tänk om något hemskt skulle hända? Hon kanske var riktigt allergisk och skulle bli tvungen att åka till sjukhuset. Nej, hade det varit så farligt hade Louis sagt något tidigare. Eller hade han nämnt det och jag hade glömt det?
Jag hade lovat Louis att inte komma hem förräns imorgon, men jag hade inte frågat Zayn om jag kunde sova hos han som jag skulle gjort. Egentligen borde jag vill ringa Zayn och fråga, men ärligt talat så behövde jag dricka något. Jag gick till en liten klubb bara några kvarter bort från min och Louis lägenhet och upptäckte att det knappt var något folk där. Fast det var ju 21.00 en måndag så dom flesta satt väl hemma. Jag satte mig vid baren och spanade in rummet lite.
- Well hello there handsome, sa någon bredvid mig.
Jag snurrade runt och granskade tjejen som pratat med mig. Kort, blondin och antingen full eller hög, om inte både och.
- Hi, svarade jag.
- So you haven't had a drink yet? Do me the honour and let me buy you one, sa hon och jag kunde inte låta bli att skratta åt henne.
- Give me a...
- We want ten tequila shots, right away! skrek hon till bartendern som himlade med ögonen medans han fixade ihop tio små glas med tequila och sedan lämnade oss.
- Wait, i don't even know who you are, sa jag när hon räckte mig ett glas.
- Je m'appelle Evelina, svarade hon på franska.
- Je m'appelle Harry, are you from France? frågade jag henne.
- No! I just think it's such a romantic languish and i need some more romance in my life, if you know what i mean?
- Haha but i think I'm gonna have to pass on the tequila because...
- Nobody cares if you're not eighteen, just drink it! sa hon och svalde innehållet i glaset.
- No it's not that, I'm eighteen.
- Then what's your problem sweetcheeks?
Vad var mitt problem? Att jag var olyckligt bögkär i min bästa kompis och medlem i samma pojkband som han? Fast varför skulle det stoppa mig från att ha kul? Det skulle bara sluta deprimerat om jag skulle sitta hemma varje kväll och se på medans han och Eleanor kom närmare och närmare.
- Nothing, you're right, lets get wasted! sa jag till henne och hällde i mig två glas tequila samtidigt.
När jag väl insåg vad jag egentligen gjort och började ångra mig var det alldeles försent. Jag hade lämnat Louis ensam i lägenheten och Eleanor skulle komma snart. Tänk om något hemskt skulle hända? Hon kanske var riktigt allergisk och skulle bli tvungen att åka till sjukhuset. Nej, hade det varit så farligt hade Louis sagt något tidigare. Eller hade han nämnt det och jag hade glömt det?
Jag hade lovat Louis att inte komma hem förräns imorgon, men jag hade inte frågat Zayn om jag kunde sova hos han som jag skulle gjort. Egentligen borde jag vill ringa Zayn och fråga, men ärligt talat så behövde jag dricka något. Jag gick till en liten klubb bara några kvarter bort från min och Louis lägenhet och upptäckte att det knappt var något folk där. Fast det var ju 21.00 en måndag så dom flesta satt väl hemma. Jag satte mig vid baren och spanade in rummet lite.
- Well hello there handsome, sa någon bredvid mig.
Jag snurrade runt och granskade tjejen som pratat med mig. Kort, blondin och antingen full eller hög, om inte både och.
- Hi, svarade jag.
- So you haven't had a drink yet? Do me the honour and let me buy you one, sa hon och jag kunde inte låta bli att skratta åt henne.
- Give me a...
- We want ten tequila shots, right away! skrek hon till bartendern som himlade med ögonen medans han fixade ihop tio små glas med tequila och sedan lämnade oss.
- Wait, i don't even know who you are, sa jag när hon räckte mig ett glas.
- Je m'appelle Evelina, svarade hon på franska.
- Je m'appelle Harry, are you from France? frågade jag henne.
- No! I just think it's such a romantic languish and i need some more romance in my life, if you know what i mean?
- Haha but i think I'm gonna have to pass on the tequila because...
- Nobody cares if you're not eighteen, just drink it! sa hon och svalde innehållet i glaset.
- No it's not that, I'm eighteen.
- Then what's your problem sweetcheeks?
Vad var mitt problem? Att jag var olyckligt bögkär i min bästa kompis och medlem i samma pojkband som han? Fast varför skulle det stoppa mig från att ha kul? Det skulle bara sluta deprimerat om jag skulle sitta hemma varje kväll och se på medans han och Eleanor kom närmare och närmare.
- Nothing, you're right, lets get wasted! sa jag till henne och hällde i mig två glas tequila samtidigt.
Hoppas ni gillar det, kommentera vad ni tycker:)
Don't hide in the closet del 2
Jag och Louis satt i baksätet i taxin på väg hem till våran lägenhet.
- So you're actually gonna cook it all by yourself? frågade jag Louis efter en lång pinsam tystnad.
- Yeah, but i was hoping you could help me out a bit, Eleanor is always telling me to learn how to cook so i guess a little chicken and rice can't be too hard to make, svarade han.
- Of course i'll help you out, no problem, sa jag.
- What would i do without you Harry? sa han samtidigt som han log mot mig.
- You would have burned down the apartment.
Hans leende mot mig var helt underbart, tänderna lyste vita och i mina tankar drömde jag om att luta mig fram och kyssa han. Jag måste varit "borta" lite väl länge för Louis frågade " What are you thinking about? "
- You, svarade jag men insåg sedan vad jag sagt. - Das, Judas, Lady gaga singing Judas.
- Are you okey Harry? You have been kinda' weird for a few days, sa han men log fortfarande.
- I'm fine, just really exited for our new album you know, svarade jag.
- Haha okey, I'm actually very nervous, what if they don't like it?
- Well atleast I'm gonna buy an album.
Vi skrattade igen och sedan insåg vi att taxin stannat och att vi var framme. När vi tagit hissen upp till lägenheten började vi laga maten direkt. Enligt Louis skulle Eleanor dyka upp om en timme så vi hade gott om tid på oss. Det gick väl hyfsat bra med maten, Louis lagade riset och såsen medans jag tog hand om kycklingen. Vi hade fått ett recept från Zayn som var den enda av oss som egentligen kunde laga mat.
- Just remember no cinnamon in the spice mix, okey? sa Louis när han var klar med sin del av maten och skulle gå och byta om.
- Why? frågade jag.
- Don't you remember? Eleanor is allergic to cinnamon?
- Oh right, no cinnamon then.
Men när Louis gått fick jag en hemsk idé, eller den kanske inte var så hemsk ändå. Jag mixade ihop kryddmixen, med extra mycket kanel. Det borde räcka för att dejten skulle ta slut tidigare och Eleanor skulle vara tvungen att åka hem. Då kunde jag ringa Louis och fråga om han ville gå på bio eller något kul, bara han och jag.
Jag och Louis satt i baksätet i taxin på väg hem till våran lägenhet.
- So you're actually gonna cook it all by yourself? frågade jag Louis efter en lång pinsam tystnad.
- Yeah, but i was hoping you could help me out a bit, Eleanor is always telling me to learn how to cook so i guess a little chicken and rice can't be too hard to make, svarade han.
- Of course i'll help you out, no problem, sa jag.
- What would i do without you Harry? sa han samtidigt som han log mot mig.
- You would have burned down the apartment.
Hans leende mot mig var helt underbart, tänderna lyste vita och i mina tankar drömde jag om att luta mig fram och kyssa han. Jag måste varit "borta" lite väl länge för Louis frågade " What are you thinking about? "
- You, svarade jag men insåg sedan vad jag sagt. - Das, Judas, Lady Gaga singing Judas.
- Are you okey Harry? You have been kinda' weird for a few days, sa han men log fortfarande.
- I'm fine, just really exited for our new album you know, svarade jag.
- Haha okey, I'm actually very nervous, what if they don't like it?
- Well atleast I'm gonna buy an album.
Vi skrattade igen och sedan insåg vi att taxin stannat och att vi var framme. När vi tagit hissen upp till lägenheten började vi laga maten direkt. Enligt Louis skulle Eleanor dyka upp om en timme så vi hade gott om tid på oss. Det gick väl hyfsat bra med maten, Louis lagade riset och såsen medans jag tog hand om kycklingen. Vi hade fått ett recept från Zayn som var den enda av oss som egentligen kunde laga mat.
- Just remember no cinnamon in the spice mix, okey? sa Louis när han var klar med sin del av maten och skulle gå och byta om.
- Why? frågade jag.
- Don't you remember? Eleanor is allergic to cinnamon?
- Oh right, no cinnamon then.
Men när Louis gått fick jag en hemsk idé, eller den kanske inte var så hemsk ändå. Jag mixade ihop kryddmixen, med extra mycket kanel. Det borde räcka för att dejten skulle ta slut tidigare och Eleanor skulle vara tvungen att åka hem. Då kunde jag ringa Louis och fråga om han ville gå på bio eller något kul, bara han och jag.
Hoppas ni tycker om den nya designen, jag är ju som sagt inte så bra på det. Men byta färger kan jag!;)
Det verkade som att ni tyckte om novellen så fortsätter då!:D
Tack för att ni läser!♥
Don't hide in the closet del 1
- Louis are you done yet? frågade jag in i provhytten där Louis stog och bytte om.
- Yeah, just one sec, svarade han och bara någon sekund senare klev han ur provhytten och visade upp kläderna.
- It looks great on you, really, sa jag när han visade upp kostymen han skulle ha ikväll. - She's gonna love it, it's perfect, just like you.
- Ehm thank you i guess? svarade Louis.
Vart kom det där ifrån? Jag tyckte ju att Louis var perfekt, men nej. Min hjärna förvirrade sig själv med tankar om Louis Tomlinson på middag med mig istället för Eleanor.
- Stop it, råkade jag säga högt och Louis kollade frågande på mig. - Nothing, just my brain messing with me.
Han kollade på mig och log innan han började prata med mig igen.
- So you think I should buy this one?
- Yeah, Eleanor is absolutely gonna love it, svarade jag och återgick till att tänka igenom mina känslor för Louis medans han själv gick in i provhytten för att byta om till sina vanliga kläder.
Självklart att jag inte gillade honom på det sättet men ibland så var det bara svårt att inte klä av honom hans kläder i hjärnan. Fast han hade ju flickvän och även fast han varit singel skulle han inte välja mig. Och där gick fantasin iväg igen, jag gillar han inte ens på det sättet, jag bara verkligen gillade att vara i hans närhet, höra hans röst och krama om han. Men jag kunde ju inte gilla han, han var ju en kille. Fast det var ju inget fel i det men ändå. Hur mycket min hjärna försökte hitta anledningar till det lyckades mitt hjärta bevisa det, jag gillade Louis Tomlinson, på DET sättet.
- Come now Harry, we can't stay here all day, säger Louis till mig när han bytt om och kommit ut ur provhytten.
Japp, Harry Styles är mitt namn och jag tror jag är kär i Louis Tomlinson. Hur fan gick det här till?
- Louis are you done yet? frågade jag in i provhytten där Louis stog och bytte om.
- Yeah, just one sec, svarade han och bara någon sekund senare klev han ur provhytten och visade upp kläderna.
- It looks great on you, really, sa jag när han visade upp kostymen han skulle ha ikväll. - She's gonna love it, it's perfect, just like you.
- Ehm thank you i guess? svarade Louis.
Vart kom det där ifrån? Jag tyckte ju att Louis var perfekt, men nej. Min hjärna förvirrade sig själv med tankar om Louis Tomlinson på middag med mig istället för Eleanor.
Stop it, råkade jag säga högt och Louis kollade frågande på mig. - Nothing, just my brain messing with me.
Han kollade på mig och log innan han började prata med mig igen.
- So you think I should buy this one?
- Yeah, Eleanor is absolutely gonna love it, svarade jag och återgick till att tänka igenom mina känslor för Louis medans han själv gick in i provhytten för att byta om till sina vanliga kläder.
Självklart att jag inte gillade honom på det sättet men ibland så var det bara svårt att inte klä av honom hans kläder i hjärnan. Fast han hade ju flickvän och även fast han varit singel skulle han inte välja mig. Och där gick fantasin iväg igen, jag gillar han inte ens på det sättet, jag bara verkligen gillade att vara i hans närhet, höra hans röst och krama om han. Men jag kunde ju inte gilla han, han var ju en kille. Fast det var ju inget fel i det men ändå. Hur mycket min hjärna försökte hitta anledningar till det lyckades mitt hjärta bevisa det, jag gillade Louis Tomlinson, på DET sättet.
- Come now Harry, we can't stay here all day, säger Louis till mig när han bytt om och kommit ut ur provhytten.
Japp, Harry Styles är mitt namn och jag tror jag är kär i Louis Tomlinson. Hur fan gick det här till?
Hoppas ni gillade början på novellen!:)
Kommentera gärna om ni tycker att jag ska fortsätta med den!
Designen ändrar jag imorrn, har headern klar men orkar inte mixtra med färger än...
